System med fast kvantitet (Fqs)
Vad är ett system med fast kvantitet?
Ett system med fast kvantitet (FQS) är en metod för lagerpåfyllnad där en förutbestämd kvantitet av en artikel beställs när dess lagerposition når eller understiger en angiven beställningspunkt. Det används inom lagerstyrning, lagerhållning, detaljhandel och planering av leveranskedjor för att avgöra när lagret ska fyllas på och hur mycket som ska beställas. Beställningskvantiteten förblir fast enligt den aktuella policyn, medan tiden mellan beställningarna varierar med efterfrågan.
Metoden kallas också system med fast beställningskvantitet. I sin standardform med kontinuerlig granskning representeras den vanligtvis som en (Q, r)-policy, där Q är påfyllnadskvantiteten och r är beställningspunkten. Här beskriver ”fast” den beställda kvantiteten, inte ett fast leveransschema eller ett permanent oföränderligt inköpsbeslut.
Så fungerar systemet
Ett system med fast kvantitet skiljer mellan två lagerbeslut: påfyllnadstriggern och påfyllnadskvantiteten. Beställningspunkten avgör när en beställning behövs. Den fasta kvantiteten avgör beställningens storlek.
- Upprätta lagerregistret. Identifiera lagerhållningsenheten, lagerplatsen, tillgängligt lager, utestående påfyllnader och otillgodosedd efterfrågan.
- Fastställ beställningspunkten. Uppskatta efterfrågan under påfyllnadens ledtid och avgör om säkerhetslager behövs.
- Fastställ beställningskvantiteten. Välj en påfyllnadskvantitet med hänsyn till relevanta kostnader, efterfrågan, lagring och leverantörsbegränsningar.
- Övervaka lagerpositionen. Uppdatera registret när efterfrågan, mottagningar, inköpsorder, annulleringar och lagerjusteringar inträffar.
- Utlös påfyllnad. När lagerpositionen når eller understiger beställningspunkten skickas den föreskrivna beställningen, med förbehåll för organisationens godkännanderegler.
- Ta emot och stäm av lagret. Registrera den faktiskt mottagna kvantiteten, utred avvikelser och gör användbart lager tillgängligt för orderhantering.
Kontinuerlig granskning kräver inte nödvändigtvis att en person övervakar lagret hela tiden. Lagerprogramvara kan utvärdera påfyllnadsregeln efter registrerade transaktioner. Regelns effektivitet beror dock på att dessa transaktioner är korrekta och registreras i rätt tid.
Lagerposition jämfört med lager i fysisk behållning
Påfyllnadstriggern använder normalt lagerposition snarare än enbart fysiskt lager. Ett grundläggande uttryck är:
Lagerposition = lager i fysisk behållning + beställt lager − restorder.
Denna skillnad förhindrar att en utestående inköpsorder ignoreras när man avgör om mer lager behövs. En artikel kan ha lite fysiskt tillgängligt lager men redan ha tillräcklig påfyllnad på väg.
Operativa system kan också ta hänsyn till kundallokeringar, reserverat lager, inspektionsspärrar eller andra tillgänglighetsbegränsningar. Dessa definitioner måste vara konsekventa: efterfrågan som redan dragits av i ett fält ska inte dras av igen i ett annat. Skadat eller otillgängligt lager ska inte behandlas som användbart utbud utan en lämplig justering.
Beställningspunkt, säkerhetslager och beställningskvantitet
| Element | Betydelse | Operativt syfte |
|---|---|---|
| Beställningspunkt | Tröskeln för lagerpositionen som utlöser påfyllnad. | Ger ersättningslagret tid att anlända innan efterfrågan tömmer det användbara lagret. |
| Beställningskvantitet | Det förutbestämda antal enheter som beställs vid varje påfyllnadstillfälle. | Definierar påfyllnadskvantiteten och påverkar beställningsfrekvensen och det genomsnittliga lagret. |
| Ledtid | Den förflutna tiden mellan att en påfyllnadsorder skickas och att det mottagna lagret görs tillgängligt. | Avgör vilken efterfrågeperiod beställningspunkten måste täcka. |
| Säkerhetslager | Lager som hålls för att skydda mot osäkerhet. | Ger en buffert när efterfrågan eller påfyllnadstiden avviker från förväntningarna. |
Ett vanligt samband är:
Beställningspunkt = förväntad efterfrågan under påfyllnadens ledtid + säkerhetslager.
Om daglig efterfrågan och ledtid behandlas som konstanta, beräknas den förväntade ledtidsförbrukningen som daglig efterfrågan multiplicerad med ledtiden i dagar. När någon av dessa varierar kräver valet av säkerhetslager ytterligare antaganden om osäkerhet och servicenivå. Ett enkelt genomsnitt är inte i sig en fullständig bedömning av risken för lagerbrist.
Beställningskvantiteten kan baseras på modellen ekonomisk orderkvantitet (EOQ). I sin grundform balanserar EOQ beställningskostnader mot lagerhållningskostnader under förenklade antaganden, bland annat stabil efterfrågan och konstant påfyllnadsledtid. Faktiska inköpsbeslut kan också behöva ta hänsyn till kartongkvantiteter, minsta beställningskvantiteter, hållbarhetstid, lagerkapacitet och transportupplägg.
EOQ och FQS är därför relaterade men inte identiska. EOQ är en metod för att beräkna en kvantitet under vissa antaganden; FQS är en påfyllnadspolicy som använder en förutbestämd kvantitet. En policy med fast kvantitet kan använda en kvantitet som valts med en annan metod.
Illustrativt exempel från e-handel
Anta en hypotetisk nätbutik som fyller på ett enda tillbehör vid en distributionsplats. Anta att den förväntade efterfrågan är 12 enheter per dag, att påfyllnadens ledtid är 8 dagar och att återförsäljaren har valt ett säkerhetslager på 24 enheter. Dessa siffror är illustrativa och inte branschstandarder.
Den förväntade efterfrågan under ledtiden är 96 enheter. När säkerhetslagret läggs till blir beställningspunkten 120 enheter. Anta att den fasta påfyllnadskvantiteten är 240 enheter.
| Lagersituation | Beräkning | Policykonsekvens |
|---|---|---|
| 120 enheter i fysisk behållning, inga utestående beställningar, inga restorder | Lagerposition = 120 enheter | Beställningströskeln har nåtts; beställ 240 enheter. |
| 60 enheter i fysisk behållning, 240 enheter på beställning, inga restorder | Lagerposition = 300 enheter | Det låga fysiska saldot i sig utlöser inte en ny beställning. |
| 130 enheter i fysisk behållning, inga utestående beställningar, 20 enheter i restorder | Lagerposition = 110 enheter | Lagerpositionen ligger under tröskeln; påfyllnad behövs. |
En beställning ökar lagerpositionen eftersom utbudet på beställning ökar. Den ökar inte omedelbart lagret i fysisk behållning. När beställningen tas emot flyttas kvantiteten från beställt lager till lager i fysisk behållning; mottagningen ökar inte den totala lagerpositionen om alla andra värden förblir oförändrade.
Om en stor transaktion pressar lagerpositionen långt under beställningspunkten kanske en påfyllnadskvantitet inte höjer den över tröskeln. Arbetsrutinen bör ange om flera fasta kvantiteter ska skickas eller om ett undantag ska flaggas. Detta beteende bör vara uttryckligt och inte lämnas åt en oavsiktlig programvaruinställning.
Användning inom lagerhållning och gränsöverskridande e-handel
Inom e-handelsverksamhet kan ett FQS styra påfyllnad från en leverantör till ett distributionscenter eller från ett centrallager till en regional lagerplats. Det styr lagertillgängligheten före kundorderhanteringen; det avgör inte hur ett enskilt kundpaket packas, spåras eller levereras.
Vid gränsöverskridande inköp kan påfyllnadens ledtid omfatta leverantörens förberedelser, hantering vid ursprungsorten, internationell transport, tullhantering, mottagning och inspektion. Vilka steg som ingår i beräkningen beror på när påfyllnadsklockan börjar och när lagret blir tillgängligt för försäljning eller orderhantering. Om man enbart använder transporttiden kan relevanta delar av påfyllnadscykeln utelämnas.
Tullförseningar eller osäkra transportscheman ändrar inte definitionen av FQS. De påverkar antagandena om ledtid och den riskbedömning som används för att fastställa parametrarna. På samma sätt kan försändelsespårning ge information om inkommande utbud, men spårningshändelser ersätter inte korrekta lagerregister.
Returer kräver separat hantering. En returnerad artikel bör öka det användbara lagret först när den tillämpliga mottagnings- och dispositionsprocessen fastställer att den kan säljas eller användas på annat sätt. Om en förväntad retur räknas som omedelbart tillgängligt lager kan utbudet överskattas.
System med fast kvantitet och system med periodisk granskning
| Jämförelse | System med fast kvantitet | System med periodisk granskning och beställning upp till målnivå |
|---|---|---|
| Granskningstidpunkt | Lagerpositionen övervakas kontinuerligt i standardmodellen. | Lagerpositionen granskas vid schemalagda intervall. |
| Beställningstrigger | En angiven beställningspunkt nås eller passeras. | En schemalagd granskning genomförs och identifierar ett påfyllnadsbehov. |
| Beställningskvantitet | En förutbestämd påfyllnadskvantitet. | En kvantitet som beräknas för att höja lagerpositionen till en målnivå. |
| Tid mellan beställningar | Varierar med lagerminskningen. | Beställningstillfällen inträffar vid fasta granskningsintervall. |
| Viktig planeringsfråga | Efterfrågan och osäkerhet under påfyllnadens ledtid. | Efterfrågan och osäkerhet under granskningsintervallet och påfyllnadens ledtid. |
Denna jämförelse beskriver två standardformer av policyer, inte alla möjliga lagerupplägg. Det finns även hybridpolicyer. Ett min–max-system utlöses till exempel vanligtvis vid en miniminivå och beställer upp mot en maximinivå, så dess påfyllnadskvantitet kan variera. Ett system med fast kvantitet bör inte automatiskt behandlas som ett annat namn för den policyn.
Operativa begränsningar och granskningskontroller
Ett FQS ger en tydlig påfyllnadsregel, men garanterar inte att lagerbrist eller överskottslager undviks. Förändrad efterfrågan, felaktiga register, sena leveranser och olämpliga policyinställningar kan försämra resultatet.
- Kontrollera efterfrågeunderlaget. Bekräfta att prognoser och historisk förbrukning använder samma enheter och tidsperioder som lagerpolicyn. Perioder med lagerbrist kan dölja efterfrågan som inte kunde tillgodoses.
- Kontrollera användbart utbud. Stäm av fysiskt lager, öppna inköpsorder, reservationer och restorder. Ta bort annullerade beställningar och skilj otillgängligt lager från säljklart lager.
- Kontrollera ledtidens gränser. Mät från den faktiska beställningshändelsen till den tidpunkt då det mottagna lagret blir användbart, i stället för att förlita dig på en orelaterad leveransuppskattning.
- Kontrollera kvantitetsbegränsningar. Bekräfta att den fasta kvantiteten är förenlig med leverantörens miniminivåer, förpackningsstorlekar, lagerkapacitet och produktens hållbarhetstid.
- Kontrollera hanteringen av undantag. Definiera åtgärder för delleveranser, stora efterfrågetoppar, leverantörsbrist och lagerpositioner som fortfarande ligger under tröskeln efter en beställning.
- Granska parametrarna när förhållandena ändras. En fast kvantitet är en policyinställning, inte ett krav på att behålla samma kvantitet för alltid.
Dessa kontroller är särskilt viktiga när samma produkt lagerförs på flera platser. Varje plats kan ha olika efterfrågan, ledtid och utestående utbud. Ett företagsomfattande lagertotal kan därför vara olämpligt som trigger för ett enskilt lagers påfyllnad.
Vanliga frågor
Beställer ett system med fast kvantitet enligt ett fast schema?
Nej. Kvantiteten är förutbestämd, men beställningen utlöses av lagerpositionen. Högre efterfrågan kan förkorta tiden mellan beställningarna; lägre efterfrågan kan förlänga den.
Är ett system med fast kvantitet samma sak som EOQ?
Nej. EOQ beräknar en påfyllnadskvantitet under definierade kostnads- och efterfrågeantaganden. Ett system med fast kvantitet är policyn som beställer en förutbestämd kvantitet när en beställningströskel nås.
Varför använda lagerposition i stället för lager i fysisk behållning?
Lagerpositionen omfattar utestående påfyllnader och otillgodosedd efterfrågan. Om man enbart använder fysiskt lager kan man förbise utbud som redan har beställts eller åtaganden som ännu inte har uppfyllts.
Kan den fasta beställningskvantiteten ändras?
Ja. Kvantiteten förblir fast enligt den aktuella policyn, men den kan ändras när efterfrågan, kostnader, leverantörsbegränsningar, lagringsgränser eller andra relevanta förhållanden förändras.
Källor
- North Carolina State University, Supply Chain Resource Cooperative: Inventory Management Review Notes — Stöd för begrepp inom lagerstyrning, påfyllnadsmodeller, beställningspunkter och sambandet mellan beställningskvantitet och lagerkostnader.
- MIT OpenCourseWare: Supply Chain Planning, Lecture Notes — Akademisk referens för lagerplanering, deterministiska och probabilistiska lagermodeller samt antaganden för påfyllnadspolicyer.
